måndag 1 november 2010

Ett litet steg...

Måndag morgon och det är redan november! Otroligt!

Hoppade över mina smärtstillande i natt och det gick bra. Men tog både alvedon och morfin på morgonen, kände att det gjorde lite ont i ett av dränen.

När läkaren kom (som jag inte träffat förut) gick det på 20 sekunder. "hej, mår du bra? Vi skall ta ett prov på dig och sen kan du börja äta riktig mat så kan vi dra dina drän i morgon. Hejdå" Svisch... jag hann knappt reagera.
Men sen kom sköterskan in och förklarade. De tar ett prov på mig, ser hur det ser ut och sen skall jag eventuellt få börja "dricka fritt". Det betyder att jag får dricka hur mycket jag vill av olika vätskor. Och det skall bli så skönt, för vattnet klarar jag inte av mer än tre glas på en dag. Efter det kan det ske en normal upptrappning med soppor, macka och slutligen mat.

Jag har också fått lov att få permission och skall få åka hem till mina släktingar i veckan. Det skall bli skönt att komma utanför sjukhusets väggar.

Jag har också talat med sjukgymnasten (på uppmaning av min faster) och frågat om jag inte kan få komma och träna lite. Cykla eller gå på gåband eller någonting. Jag måste ju börja bygga upp min kondition. Och att schava runt i korridoren ger inte så mycket kondition direkt. Jag börjar bli ganska rastlös.

Eventuellt kommer barnen upp och hälsar på i veckan. Maken skulle försöka få tag på biljetter (fast det är ju höstlov så vi får se hur det går). Men det skulle vara så underbart att få träffa dem och krama dem lite.

Jag har ingen som helst aning om vad det är för tidsperspektiv på saker och ting längre - jag har varit här i 3,5 vecka. Är det fem veckor kvar eller kommer det att gå snabbare? Jag får försöka få några besked så småningom.

Jag har också bett om ett rejält samtal med läkaren innan jag åker hem, för att få veta vad det var som hände och vad de har gjort med mig. Kunde det här ha hänt i Göteborg? Varför hände det just mig? Och alla sådana frågor...

3 kommentarer:

  1. Hej hopp! Hjälp så bökigt det var att skriva med ett stort plåster på pekfingret.. : / Nåja. Jag lyckades skära mej förut när jag skurade rent alla delarna till golvbrunnen i duschen.
    Det låter som om framstegen kommer i stadig takt nu för dig - härligt! Att "dricka fritt" låter onekligen väldigt mycket trevligare än att bara få dricka vatten.. ; ) Och det låter som en väldigt bra plan att få till det där samtalet med läkaren innan utskrivning. Svar på alla frågor du kan tänkas ha. Klokt!
    Stor KRAM till dig från mig.

    SvaraRadera
  2. Hej på dig. Vad roligt att höra att det går framåt för dig iaf. Mysigt med lite besök hemifrån och dessutom permis :-)
    Själv har jag ju som sagt fått komma hem nu. Lite läskigt faktiskt. Nu är det jag själv som måste komma ihåg att äta lite med 2-3 timmars mellanrum, inte dricka samtidigt utan försöka få i 1½-2 liter vätska däremellan under dagen. Det känns lite körigt att hinna med ibland...
    Tänker på dig! /Marie i rummet intill

    SvaraRadera
  3. Indriel - stackars dig med fingret! Hoppas att det har läkt bra och att badrummet blev fint!
    Ja, det går snabbt nu. Kanske lite för snabbt för mig.
    Marie - kul att det går bra för dig hemma! Jag funderar också mycket på detta att hinna dricka emellan alla målen. Hur man skall hinna få i sig det man behöver.

    SvaraRadera