Varje dag går jag en promenad. Inte långt, inte raskt - men jag kommer ut i alla fall. En dag gick jag för långt - gick bort till handelsträdgården och köpte lite blommor. Efter det var jag helt utslagen hela eftermiddagen. Jag lägger till en gata för varje dag när jag är ute.
Under den helgen jag befann mig i Uppsala, innan operationen, så åkte jag med mina släktingar på julmarknad (i oktober!) Där köpte jag en present till mig själv, för att ha när jag åkte hem från sjukhuset. Och när jag åkte hem förra veckan så använde jag detta.Det var örhängen och hårspänne från gaffelkonst.com.
Jag köpte en liten gaffel och en liten sked som örhänge och ett hårspänne som var gjord av ett handtag till ett silverbestick. Se så fina de är. Tanken var ju att jag nu skall äta lite, lite…
Jag vägde och mätte mig häromdagen. Här är resultatet. Skillnaden är räknad på hela perioden, från den 6 september när jag började med pulver.
Resultaten (efter tio veckor och det är det sammanlagda resultatet.)
Vikt (- 24,7 kg)
Midja (-16,0 cm)Lår (-9,0 cm)
Knä (-9,0 cm)
Vad (-6,0)
Vrist cm (-3,5)
Överarm (- 3,0 cm)
Handled (-1,5 cm)
Bröst (- 5 cm)
Jag äter nästa hela tiden känns det som. En liten hård macka med ost eller med leverpastej. Jag äter kött, det har mest varit kyckling och jag har också ätit lax och torskburgare. Jag har inte så ont i magen, lite öm. Ibland hugger det till, men det är bara att ta det lugnt.
Jag hoppas att jag skall få komma till ett återbesök snart - skulle nästan behöva en stödgrupp också känns det som, en grupp där man kan prata om sådant som händer, hur man mår och få tips och idéer på mat och mellanmål. Hur man skall bete sig i olika situationer.
Igår fick jag ett brev av försäkringskassan - för kännedom. Det visade sig att försäkringskassan inte var nöjda med hur min siste läkare hade skrivit läkarintyget och om han inte skickar in komplettering senast den 28 november kommer jag inte att få några pengar. Nu har jag försökt att ringa avdelningen utan resultat. Får hoppas att det ordnar sig.
Det låter verkligen som att det går FRAMÅT för dig kära vän!! Och vilka resultat du radar upp...I´m soooo impressed! Jag antar att du verkligen känner skillnad i kroppen nu oxå, eller? Redig är du som kommer ut en sväng varje dag oxå : ) Att lägga till en gata per dag låter väl himla klokt. Det är inte alltid helt lätt att veta vad som är en lagom nivå när man skall ta sig tillbaka till sig själv igen - du är klok som tar en bit i taget <3
SvaraRaderaDet där För kännedom-brevet har jag allt fått jag med du.. ack ja. Det var den läkaren som blev ilsk, på mig.., när jag kom ner på återbesök. "Vad vill du att jag skall skriva då??" Ja..nu var det ju inte JAG som påpekade att han skrivit ett otillräckligt underlag, utan FK.. Jag bet ihop hårt och försökte vara trevlig där jag satt, fast jag helt ville lappa till honom..*grrr* Jag håller således TUMMEN för att du får ett komplett ifyllt intyg nu! För man kan ju lugnt säga att du har haft ALL anledning att vara sjukskriven.. Det är nog mest bara att läkaren inte varit tydlig/noggrann nog vid skrivandet. Det är inte helt lätt att vara läkare heller idag kan man säga..Synd att de skall behöva lägga en hel massa onödig tid på att formulera självklarheter..Nu blir jag ilsk igen : /
Till sist; TACK rara du för erbjudandet att gå med på mitt möte med nämnda myndighet. Det var himla rart av dej <3 Men jag skall allt klara det själv. Det är ju bara en liten kvinna.. värre har vi varit med om gissar jag ; )
Skickar en STOR KRAM och hoppas du fortsätter framåt i samma goda anda!
Tack! Du är så uppmuntrande!
SvaraRaderaHoppas att det gick bra på ditt möte!