"Du är här och nu…"

Idag började jag på gymmet igen. Har ett årskort så det finns egentligen inte så mycket att skylla på. Gymmet ligger också oerhört nära, gångavstånd, fem minuter i snabb takt, tio i normal takt.

Så idag gick jag alltså dit och var med på ett Qi gong-pass. Det är ju inget konditionspass eller jobbigt på det viset. Men väldigt lugnt och skönt och precis vad jag behöver. Lugna rörelser, en mycket duktig ledare som säger "Du är här och nu… ingenting finns och ingenting är… andas in och andas ut…"

Men… det kändes som om jag hade en Michelingubbedräkt på mig. Det tog emot hur jag än böjde mig. Jag nådde varken fram eller bak, hit eller dit. Jag blev oerhört medveten om min kropp på det här viset. Vet inte om jag skall skratta eller gråta över det.

Mitt schema har inte fortskridit så bra ännu. Har gjort en liten skiss - där torsdagarna är inprickade på Qi gong. Skall se om jag hittar något mer pass som fungerar för mig i den här situationen.

Jag har upptäckt att jag är väldigt svullen. Fötterna är som ballonger, spända och hårda. Jag har trott att det berodde på värmen förut. Men nu är jag inte säker längre. Känner mig som en vattenballong. Svårt att komma i skorna, för att inte tala om kläderna.

Dock så har jag köpt två nya plagg, två tunikor/klänningar - skall nämligen på en representationsresa första helgen i september och kände att jag måste ha något snyggt att ta på mig. Det är också sista helgen jag kommer att äta - eftersom jag måndagen efter det har räknat med att börja med pulver. Känns som ett klokt beslut - just nu…