Vi har haft en väldigt bra helg tillsammans och pratat mycket. Om operationen och vad som händer efteråt. Hur det kommer att bli, vad jag måste tänka på, hur jag måste prioritera mig själv och faktiskt ta till mig att detta är en väldigt förändring av livet.
Det är inte alltid så lätta samtal. Men bra!
Nu är jag som sagt inskriven. Jag träffade samma sköterska som jag träffade när jag var här i somras och hade mitt första samtal. De har tagit ett blodprov, jag har fått en spruta med blodförtunnande (som jag skall fortsätta att ta i 14 dagar). Den sprutan svider och var inte alls särskilt trevlig. Namnbandet satte hon på löst för hon sa att jag kommer att svullna så efter operationen.Jag har inte första operationstiden i morgon utan först vid 11-12-tiden. Jag kommer inte tillbaka till avdelningen förrän vid 18-tiden i morgon kväll.
Är jag nervös? Ja, det är klart jag är. Ångrar jag mig? Nej, det gör jag inte! Det är ett stort ingrep, men för att jag skall kunna förbli frisk och kunna bli normalviktig så är det detta som behövs.
Men jag kommer att behöva göra saker själv också. Jag måste börja promenera varje dag, mer motion alltså. Jag måste se till att jag väljer den maten jag tycker om, som är nyttig och som är god när jag skall äta. Den lilla mat jag får äta skall jag ju inte "kasta" bort på skräp.
Men för att få perspektiv på detta - just nu pågår insamlingen till Världens barn. Det är ett reportage om jordbävningskatastrofen på Haiti, om barn som måste amputeras, döda barn och vuxna, människor (hjältar!) som håller på att rädda andra människor. Och här sitter jag och skall göra en operation… Det känns konstigt.
Men som Pär från Glada Hudik säger (också från insamlingen) - det är bättre att vara riktigt bra på en sak än halvdålig på tio… Alltså får jag se till att blir riktigt bra på detta - så kan jag också ge mer till alla andra.
Jag tycker att det låter bra att du haft givande samtal med släkten kring de förändringar du genomför i ditt liv nu. Saker och ting tål att funderas igenom från olika håll, man kommer alltid fram till något mer.. och ja, jag håller helt med om att du måste börja prioritera dig själv mer - bra mat, rörelse..göra sån´t du mår bra av mer helt enkelt. Look who´s talking now... *lol* Men det är likväl sant. Ta hand om dig själv först och du har mer att ge andra. Har jag hört... ; )
SvaraRaderaBlodförtunnande sprutor fick M oxå efter sin operation i somras. Han hade med sig sprutor hem som han fick ta själv varje morgon. Det funkade ok när han fick kläm på det tyckte han. Du fixar det med : )
Ha en lugn och go afton bakom dina skärmar nu min vän. Morgondagen kommer att gå perfekt! I´m with you....<3