När det oväntade händer…

Mamma ringde igår. En av våra grannar på landet (där mina föräldrar bor permanent) hade hastigt gått bort.

Grannen åkte in till sjukhuset och skulle göra samma operation som jag. Men hon fick problem - precis som jag. Men hon dog.

Det är givetvis ingen enkel operation jag har gjort. Det är ett stort ingrepp. Och det kan få konsekvenser. Vilket jag också blev varse. Men… att gå och dö?

Visst - det sa läkaren till mig också (när jag frågade). Men som jag förstod det så handlade detta om att man inte hade upptäckt läckaget i tid utan att det blivit infektion i buken osv. Vad som hänt med grannen vet jag inte. Men om jag uppfattat mamma rätt så handlade det nästan om samma tidrymd som jag (till och med lite kortare från operation till hon dog.)

Detta gör mig bara mer tacksam över hur väl det gått med mig. Hur bra jag mår. Hur glad jag är över alla mina vänner som också gjort operationen och där allt gått bra.
Och att det egentligen inte spelar så stor roll då, att allt hänger på kroppen, att jag är rynkig och att brösten känns som slappa påsar.

Jag lever och jag mår bra!