fredag 18 april 2014

Frisk och fet

I måndags hade jag min sista strålning. 25 gånger har jag nu fått strålning runt operationsplatsen på brösten och runt lymfan. Bröstet har blivit rödare och mer irriterat. Även runt lymfan är det rött. Men det är helt normalt och kommer tydligen också att eskalera men sedan klinga av inom två veckor säger de.

Efter att jag fått den sista strålningsdosen så fick jag träffa en läkare. Det var ingen av de tre läkare jag träffat förut. En trevlig dam som tittade på mig, tittade i min journal, frågade om jag hade några frågor (som jag inte kom på då) och sen var det klart.

En sköterska, som också var med, gav mig fler förband och visade hur jag kunde göra och frågade om det var något mer jag undrade. Då kom jag på frågan.

"-Är jag frisk nu?"

Ja, var svaret. Egentligen så hade jag ju blivit av med cancern redan vid operationen. Och strålningen är för säkerhets skull. Eftersom de sett att det blivit så bra resultat när man strålar också. Så nu är jag frisk! Hurra!

Läkaren berättade att jag skulle bli kallad till mammografi om ett år. Då räknar de ett år efter läkarebesöket - vilket tydligen är det besöket som jag gjorde i december. Men hon kunde inte se att det stod någon notering i min journal om att det skulle skickas en kallelse. Så jag fick uppmaningen att ringa själv om jag inte hade hört något i december. Jaja…

Så nu är jag alltså frisk. Men jag är fet! Jag har ju gått upp en massa i vikt. Kläderna sitter illa. Jag ser ju att jag är fet igen. Jag vågade till slut också ställa mig på vågen och konstaterade att det var så.

Jag var med dottern och gympade zumba i måndags förmiddag. Jag var störst av alla där. Det här funkar inte längre!

Grejen är ju att jag vet precis vad som måste göras. Det svåra är att göra det.

Nu ska jag i alla fall fira påsk - sen får jag ta tag i detta.

Glad påsk till er alla!

onsdag 9 april 2014

Cancer eller tandläkaren?

Tja, den frågan var aktuell i dag. Just i dag har jag haft en "ledig" dag från strålningen. Det skulle göras underhåll på apparaten. Men istället har jag varit hos tandläkare. Och då sa jag till maken i morse… "-Jag går ju hellre på strålning än till tandläkaren".  "-Jaha…" var hans kommentar, "- du har hellre cancer än går till tandläkaren?".

Tja, i det perspektivet så kanske det inte var så självklart.

Tandläkarbesöket gick bra. Det är inte trevligt, men det gick bra. Jag ska dock dit igen, för att byta en fyllning och laga ett begynnande hål. Men utöver det så var det OK. Dyrt blev det och dyrare blir det nästa gång.

Det är fantastiskt att jag inte behöver betala för strålningen. Nästan ingenting för operationen heller. (det var väl en symboliska summa för att jag hade sängplats över natten). Vi lever trots allt i ett mycket bra land!

Annars så tänker jag nästan dagligen på min vikt igen. Tyvärr blir det inte så mycket mer än tänker. Jag tänker att "- i morgon ska jag…" och sen blir det inte så. Jag tänker " - jag borde…" och sen blir det inte så. Jag vet hur jag borde, jag vet att jag skulle… Och så blir det inte så!

I veckan hörde jag på nyheterna att Uppsala sjukhus gjort en undersökning av vilka operationer som håller vikten bäst. Det visar sig att den operationen som jag har gjort gastric-bypass inte är lika bra som den som heter switch-operation.
Göteborgs-Posten skrev om det här:
GP: Större ingrepp kapade fler kilon>>

Illustration av en gastric bypass-operation. SVT GrafikSen hittade jag denna artikeln på SVT om att fetmaoperationer inte alltid lyckas:
SVT Fetmaoperationen inte lika lyckad för alla>>
I artikeln står det:
Monica Andreasson, som är aktiv i Överviktigas riksförbund och möter många som gjort fetmaoperationer, tror att många som fortfarande har problem med vikten efter operationen har det därför att de inte fått tillräckligt med hjälp med att förändra sitt grundläggande förhållande till mat.

Sötsuget kvar

– Många ser att de har kvar samma bekymmer efter operationen. Man kan inte äta samma mängd under kort tid förstås. Förut kunde jag trycka i mig en 200 grams chokladkaka under en kväll, men det kan jag inte längre. Fast jag kan ju göra det under en hel dag istället. Man sprider ut det lite. Och har fortfarande kvar suget efter sötsaker, säger hon
Men det står också att man hittat en möjlig genetisk förklaring till att vissa går ner mycket i vikt och andra inte.

Det återstår att se.

Det som gäller för mig är väl att ta tag i livet. Att börja använda "mat-sov"klockan igen. Att bestämma menyer för varje dag. Eller kanske använda pulver i en ingångsperiod för att få en kickstart. Vi får se.
Jag gör inget innan påsk i alla fall.